Sjöfartens historia – en tillbakablick i historia

Den danska sjöfarten har en lång historia bakom sig. Det är ett område, eller yrkesområde om man så vill, som funnits i hundratals år. Denna långa historia har inneburit många med- och motgångar för sjöfarten. Det är dock även denna historia som varit med och skapat den sjöfart och fartygstrafik vi har idag.

Här på sidan gör vi en tillbakablick på sjöfartens historia. Vi tittar tillbaka på några av de perioder som var viktiga för fartygstrafikens historia. Här kommer vi in på flera olika tidsperioder, där du kan få en spännande och fängslande insikt i hur allt började, och hur sjöfarten utvecklade sig genom åren.

Läs vidare här på sidan, och utvidga din horisont inom sjöfartens historia.

Då allt började – de fruktade vikingarna

Sjöfartens historia sträcker sig långt tillbaka. I själva verket är det en av de äldsta i världen. Sjöfarten kan spåras hela vägen tillbaka till vikingatiden. Under vikingatiden år 800 var danskar nämligen särskilt kända för sina seglatser. För omvärlden var det dock inte på ett positivt sätt.

De danska vikingarna var kända för att segla från nation till nation för att plundra. Det rörde sig i synnerhet om kyrkor och kloster som plundrades. Dock hade de även byar i sikte.

Vikingarna hade särskilt bra egenskaper när det gällde att bygga fartyg. Fartygen var kända för att vara långa och förhållandevis smala. Därutöver kunde de segla förhållandevis långt och inte minst snabbt.

De överväldigande fartygen var fruktade i stora delar av Europa. De var nämligen kända för att komma från ingenstans och härja i både städer och byar nära havet. Vikingatiden är därför en av historiens första tidpunkter, där danskarna verkligen satte dansk sjöfart på kartan.

Fredrik II av Danmark seglade rakt in i historieböckerna

Om vi tittar lite längre fram efter vikingatiden, kan även Fredrik II av Danmark nämnas som en viktig huvudperson i sjöfartens historia. Det var han som stod bakom upprättandet av den första fyren i Danmark, under mer organiserade förhållanden. År 1560 såg han till att en fyr byggdes på Anholt, Skagen och Kullen.

Placeringen av fyrarna var ingen tillfällighet. De skulle nämligen markera en rutt från Skagen till Falsterbo. Redan under 1200-talet byggdes den första fyren i Danmark. Den var belägen just vid Falsterbo, som var en del av Skåne.

Rutten skulle avgå från den redan uppförda fyren vid Falsterbo och hela vägen upp till Skagen genom Kattegatt. Det var den första rutten i världen, som markerades med en fyr.

Frederik den II var dock känd för mer än uppförandet av fyrar i Danmark, och upprättandet av den danska fyrmyndigheten. Det var även han som såg till att en sjörätt arbetades fram. Redan ett år efter att han etablerat farleden från Falsterbo till Skagen, hade han upprättat en sjörätt.

Denna sjörätt innehöll lagar, som var särskilt gällande för fartygstrafiken och sjöfart i allmänhet. Den ersattes dock år 1683. Här införde Kristian V den danska lagen som även inkluderade lagar för sjöfarten.

Ett litet men omfattande handelsland

Om vi tittar tillbaka till 1700-talet, så var Danmark fortfarande ett litet land. De tog sig dock runt omkring i världen. Vid den tiden var de nämligen ett handelsland, som hade handelsstationer på flera olika platser världen över. Handelsstationerna var bland annat placerade i Kina, Indien, Danska Västindien och Afrika.

På de många handelsstationerna handlade de med varor från hela världen. Det innebar att de tjänade bra under denna period. Det var dock inte utan risker. När det skulle seglas från diverse nationer, var det med livet som insats.

Sjöröveri var ett otäckt problem på den tiden. Det var inte ovanligt med flottor som plundrades. För att undvika detta betalades mycket pengar för skydd. Det var dock något som Danmark tröttnade på.

Vid den tiden hade Danmark ett avtal med Alger, där de betalade för att sjörövare skulle låta danska handelsfartyg vara, när de seglade på handelsrutter nära Alger. Plötsligt ville Alger ha betalt, vilket Danmark sa nej till. Det skulle visa sig bli dyrt.

Först togs tre danska fartyg till fånga, och besättningen såldes som slavar. Detta ledde till ett krig år 1769, då en stor dansk flotta med krigsfartyg satte kurs mot Alger. Planen lyckades inte, och de överlevande fartygen återvände hem.

År 1772 ingicks ett avtal, som definitivt inte var till danskarnas fördel. Det blev en dyr affär, där varje enskild slav fick köpas fri.

Då vi kommer till början av 1800-talet brakade handeln i utlandet samman. De tappade stora delar av sin flotta till England, och övergick då till att vara ett jordbruksland snarare än ett handelsland.

Uppbyggnad av en ny dansk flotta

Även om sjöfartens historia upplevde en nedgång i början av 1800-talet, var det inte en slutgiltig nedgång. Redan i slutet av 1800-talet var det flera handelsmän som åter satte fart på de danska sjöfartsäventyren igen.

De här handelsmännen satte igång med stora fartygsbyggen och startade flera fartygsrederier. Detta innefattade omfattande industriella fartygsbyggen, som var med och präglade sjöfarten, såsom vi känner den idag.

Teknologisk framgång satte igång utvecklingen av fartygstyper

Hittills har den danska fartygstrafiken i hög grad präglats av segelfartyg. När vi rör oss fram emot 1800-talet, kommer det dock in nya aktörer. Ångfartygen utvecklades. Ångfartygen var mycket större än de traditionella segelfartygen. De utgjorde därför en stor konkurrens.

Segelfartyg

Rota af Odense

Rota af Odense

På ovanstående två bilder kan man se storleksskillnaden mellan ett segelfartyg och ett ångfartyg. Ångfartyget är bredare och går något djupare än segelfartyget. Därutöver är ångfartyget även längre.

I slutet av 1800-talet går ångfartygen om de vanliga segelfartygen, vad avser lastmängd. Denna tendens fortsätter under många år. Konkurrensen från utvidgandet av järnvägsnätet har även medverkat till att minska sjöfarten med de traditionella segelfartygen.

Även utvecklingen av motorfartyg medverkade till att minska användningen av de traditionella segelfartygen.

Den teknologiska framgången har därför haft en betydande inverkan på sjöfartens historia. Denna framgång innebar större krav på hamnarna, då ångfartyg och motorfartyg går djupare än segelfartygen. Grunda hamnar miste sin betydelse medan djupa hamnar gick framåt.